Diskriminering är när en person direkt eller indirekt missgynnas eller trakasseras och detta har samband med personens kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Inom arbetslivet kan det exempelvis handla om att du har lägre lön än en arbetskamrat med ett lika eller likvärdigt arbete och du tror att det har samband med ditt kön, det kan handla om att du inte får komma på anställningsintervju trots att du har bra meriter för att arbetsgivaren på grund av ditt namn uppfattar att du har en annan etnisk tillhörighet än svensk. Utanför arbetslivet kan det exempelvis handla om att en restaurang inte släpper in dig för att du har en funktionsnedsättning, eller att du inte får köpa träningskort på ett gym med hänvisningen till att du är transvestit.

Det låter kanske märkligt men vem som helst kan inte hållas ansvarig för diskriminering i diskrimineringslagens mening, eftersom att det krävs att personen har en viss ställning. Inom exempelvis arbetslivet är det arbetsgivaren eller någon i dennes ställe, vanligtvis en chef, som förbjuds att diskriminera och åläggs att göra åtgärder. Skulle en kollega som inte är chef till exempel uttala sig förolämpande och rasistiskt till en kollega med vad det verkar ickesvensk etnicitet kan inte den personen anmälas för diskriminering. Men det utesluter naturligtvis inte andra former av straff, så som uppsägning av personliga skäl eller att personen blir åtalad för förolämpning. I en sådan